Postorderfru

Att importera sin fru är ju en jättebra idé tycker jag. Har inte funderat så mycket på det, förrän nu. Nu har det hänt i min direkta närhet. Då är det ju inte helt utan att jag känner mig lite hotad. Varför? Jo:

1. Behöver pengar till shopping:

Jag ylar över att jag bara får 500:- att handla för, herregud vet ni vad ett par Replayjeans kostar? Jag måste ha minst 2000:-. Importen blir skitglad över sina 200 spänn och rusar raskt ned till myrornas, hittar en klänning från 1976, syr på en paljett och är sedan nöjd.

2. Äta:

Jag tycker väl att det kvittar med mina 20 kg övervikt, om jag äter en chipspåse till, vad gör det för skillnad? Importen är grymt noga med vad hon stoppar i sig, och håller därför sin kropp i ett otroligt bra skick. Vad skall hon annars göra, sidan 43 nr 17 heffaklumpen? Nejnej, det blir det inget guld och gröna skogar av.

3. Sex:

Jag hittar på den ena ursäkten efter den andra för att klara mig en kväll till. Importen är smart nog att ha fattat att ju mer sex desto gladare karlar, alltså minskar risken att bli utslängd.

4. Påsar från affären:

Jag vägrar såkart att bära, varför skulle jag det? Jag måste ju rätta till solglasögonen och kamma håret på vägen till bilen. Importen tycker att i jämförelse med att släpa sig 18 mil fram och tillbaka för att köpa mjölk och att bära några kassar, är det såklart inga problems.

5. Efter en hård dags arbete för mannen:

Jag börjar genast att beklaga mig över både det ena och det andra , mensvärk, skoskav och träningsvärk, tillslut slipper jag att laga mat och att diska. Importen låter glatt mannen lägga sig på soffan och dricka sin bira, det gjorde ju hennes pappa, bror, farbror, morfar, farfar och kusin, medans hon själv fixar allt.

Så jag skall nog ta bekanta mig lite med den nya frun för att få lite användbara tips........

Galapremiär

Jojomensan, nu har bruttan från förorten frotterat sig med créme de la crémen. Fancy schmancy värre var det igår när jag helt utan att veta hur det gick till, befann på en exlusiv förhandsvisning av filmen "The proposal" med Sandra Bullock. Tillställningen höll till på Rigoletto på Kungsgatan. Och när jag en liten aning försenad (fint folk kommer alltid sent....) närmade mig kön, som i princip sträckte sig ända ned till Kickis, satte jag tuggumit i halsen. Men, men, ha, självklart fick vi passera den långa kön, som också innefattade fotografering vid entrén, men när vi fick hoppa in i kulisserna bland sladdar, blå IKEA påsar fyllda med kontakter, var magin för en stund som bortblåst. Men som i alla sagor finns det ju ett lyckligt slut, så också i denna. Vi blev bjudna på rosévin, urgulliga hjärtformade chokladaskar och en burk Ramlösa. Vi stod i foajen och stirrade hysteriskt efter alla kändisar som naturligtvis förväntades komma. Sedan när vi så smått började lämna minglet och letade bra platser, så drunknade ögonen i Louis Vuitton väskor och Armanibyxor. Vissa platser var reserverade andra upptagna, tillslut fann vi oss tillrätta inklämda och oansenliga i ett hörn.

Antal sedda superkändisar: 1 st Herrey

Filmen? Superbra....

Fåglar

I morse när jag halv sex kom till jobbet, var jag tvungen att slänga en massa brödlimpor med utgånget datum. Jag slängde ned allt bröd i en svart sopsäck och släpade ut den till sopförrådet (vårat soprum har inget tak), men en hel sopsäck med bröd är ganska tung, så jag orkade inte få upp den i containern. Äh, tänkte jag, eftersom näste man till jobbet kommer kl 08,00, så får han slänga den istället. Sagt och gjort, säcken hamnade på marken och föll i glömska...... Nu när jag 6 timmar senare skulle gå ut med mera skräp, såg jag att fåglarna har hittat min säck med bröd. Och vilket kalas de har haft vill jag lova, Pågenlimpor utspridda i hela soprummet, plast bitar precis överallt. Grattis....

Bantarsoppa och rödvin

Igår var det dags att gå på revy, det var något kollahoj i samband med Povel Ramel stipendiet. Jättetrevligt på Vasateatern, med bla Sissela Kyle och Annelie Rydé. Men det var inte det jag tänkte berätta om. Jag kom hem till Lena och Hasse kl 18,00, och självklart ville de bjuda på något innan vi skulle gå iväg. Vi dividerade lite fram och tillbaka, och kom fram till att vi skulle testa Hasses ny bantningssoppa á la pulver. Sagt och gjort soppa blev det, 2,5 dl vatten till varje portion och smaken var potatis och purjolök. Till detta,det tyngsta röda vinet som går att få tag på i den norra hemisfären, rågbröd och grönsaker. Eftersom pulver/bantningsoppor har en tendens att likna utspätt pappersmassa, surnade Hasse till och blev inte glad igen innan han fick hälla i en stor klick creme fraiche med 34% fetthalt.