Ålderdommen

Inatt kunde jag inte sova, jag låg och vände och vred mig i sängen, soffan, gästsängen, golvet och tältsängen. Och efter ett par timmars snurrande så började jag fundera på hur det egentligen står still med kroppen (nej, det var inget stavfel, jag menar att det är ju just det den gör - står still). Nu kom jag fram till ett par säkra tecken på att jag har börjat min knaggliga promenad mot ryggläge med knutna händer och bibel på bröstet. Uppifrån och ned är det så här:

Håret måste färgas minst två gånger i månaden, annars ser det ut som om jag springer runt med julgransglitter på huvudet. Men det positiva med grå utväxt är ju att man kan se hur snabbt håret växer.

I onsdags var jag till tandläkaren och bad henne laga en tand som jag hade värk i. Hon grottade runt en kort stund och meddelade mig om att detta var inget att laga, bara att rycka den rackaren. Jaha, få se nu, detta blir den femte tanden som rycks ut från min mun. I den här takten har jag inte en enda orginaltand kvar på min 40-årsdag. Och tänderna som sitter kvar har man ingen större glädje av. Jag vågar inte tugga på något som är hårdare än kokt potatis, för då vittrar de sönder och trillar ut av sig själva.

Vidare till axlar och rygg. Inget vidare där heller. Varje gång jag intagit ryggläge längre än två timmar, tar det ungefär en 20 minuter att räta upp sig igen.

Magen, ja det är ju lite svårt att göra den till lags. Magen hör lite ihop med mina svarta gymnastikspåsar jag har hängandes under mina ögon. Om jag nu vill pigga upp mig lite och skalar en apelsin som jag glatt stoppar i mig, svarar magen direkt på syran och stöter genast upp apelsinen igen. Då blir det liksom en sluten cirkel tillbaka till mina dåliga tänder. För magsyra är inte tandvänligt.

Läckande kran lite längre ned börjar ju också så smått bli ett problem. Snart dags att byta ut trosskydden mot blöjor. Undrar om det är dyrt?

Knän. Eftersom jag inte aktiverar mig får jag stela knän och om jag vill motionera går inte det eftersom jag inte HAR motionerat. Knivigt......Det kanske är likstelheten som börjar komma?

Nu kommer vi tillbaka till sömnbesvären, det är ett säkert tecken på ålderdom. På natten kan man inte sova , medans det på dagen inte är några problem att somna vid middagsbordet med fejset rakt ned i pyttipannan. Och om man nu råkar sova en natt, ja då kommer åldersbevisen i form av helt otolkbara drömmar istället. Jag har köpt en bok om drömtydning, och enligt den så är det bara att knyta ihop händerna haffa en taxi på gatan och bege sig direkt till närmsta slutna psykriatiska klinik.

Och allt toppas som osten på knäckemackan med ca 30 kilo fettmassa som snart har kvalat in för ett eget teveprogram, "Aladåb på rymmen".

Ja, hujedamig.....Vad har bilden nu med detta att göra? Nada, men den är söt.