onsdag 17 september 2008


Arga Chefer och lösta vaxproblem


Idag blev min chef arg på mig, enligt mig helt obefogat (naturligtvis). Så vad hände då? Jo, på min arbetsplats fungerar det som på ett dagis ungefär. Ett helt gäng med barn och ett par stackars dagisfröknar. Jag är en dagisfröken, och det innebär att det faller på min lott att städa upp efter alla andra. Och inte skall jag gnälla...jag har nog en ganska bra städerskalön om jag tänker efter. Nåja, hursomhelst, jag sopar golvet varje vecka(kommer nu att göra det varje dag, eller timme om så behövs). Min chef tågar fram till mig spänner sina auktoritetsögon i mig och säger med myndig stämma: Du skall städa här, du har inte sopat på två veckor! Svagt pipande försöker jag få fram att jag sopade härom dagen. Svaret blev att det hade jag ju visst inte, - du har inte sopat på två veckor och det här tillhör din arbetsplats och då skall du städa upp, spelar ingen roll VEM som stökar ned.(ok, jag kan köpa det, men om jag råkar lägga ett papper på fel ställe kommer produktionschefen ilandes som en flådd utter och ylar sig hes, orättvist tycker iallafall jag). Då gjorde jag såhär: har ni sett filmen Törnrosa? När den elaka fen sträcker upp sina armar i luften, runt omkring henne sprakar elden och så böjer hon bak huvudet och skrattar storhetsvansinnigt? Sedan förvandlade jag alla till gröna flugsvampar.........Nej, naturligtvis inte. Jag tittade upp på min låååånga chef och mumlade: jag sopar nu med detsamma...nhggggg. Så det var bara att kavla upp ärmarna och börja sopa, plocka upp från golvet, buntband, gem papper och div skräp. Hujedamig.
Mitt vaxställe skall läggas ned och säljas fick jag reda på sist jag var där på besök, och var i hela friden skulle jag nu ta vägen då? Efter att ha befunnit mig i koma i en månad fick jag idag ett telefonsamtal som räddade världen. Vax Anna kommer att fortsätta att ratscha och ritscha i annan lokal. Vad skönt, det har ju iallafall tagit mig tre år att lära mig att ta av mig mina kläder utan att hamna i en psykos, skulle vara katastrofalt att behöva börja om hela proceduren igen. Och som om det inte var nog, utförsäljning av sortimentet. Skyndade mig efter jobbet och fyndade. HA, allt tråkigt glömt.
Vikttävlingen då? Nja, Tuffe Gunnar har tappat 3 kg. Yippyjoy. Jag: 400 gram.

1 kommentar:

Annika sa...

Bilden passar så bra till ditt inlägg :-D en chef(er)som skäller så saliven flyger.
Stackars dej, det är aldrig kul med inkompetenta chefer som inte kan behandla sina anställda som människor! Skönt att du det fixade sig med vaxningen så du kan fortsätta vara len som en barnrumpa ;-)Kram