I´m back in bisniss

Den 26:de december bar det iväg till Dalarna och stugan. Vistelsen varade i en vecka, och här kommer en liten sammanfattning av detta. Och visst har de detaljkänsla i Dalarna? Till och med soptunnorna har en egen liten stuga.

På landet ser alla..............................

.......................vägar likadana.........................

...............ut

Efter ankomst fann jag att det bodde en hiskeligt massa möss i mitt hus, och gick en liten rundtur för att skrämma bort dem. Jag använder inte vinden och det kanske är förklarigt. Jag tror inte på vare sig spöken eller ailens, men var nog på vippen att ringa Mulder och Scully, för detta ser inte bra ut. Kusligt som attan. Till sommaren påbörjas renoveringen och då kommer det nog att se lite mer hemtrevligt ur. (mössen lyckades jag inte skrämma bort)...(det kanske är ailenmöss??)

En morgon när jag gick bakom huset för den obligatoriska morgonkissen, hittade jag detta. Vet inte vad det är, men är iallfall säker på att det inte är något som skäms för sig och behöver en Baja-maja.

Ja, vad faen skall man göra därute i skogen då? Jo, titta på Dallas, vad kan passa bättre in i urskogen än att drömma sig bort till Ewing-stålar och rosa sidenblusar? Och jag vill vara Pamela, så från och med nu tituleras jag "Pam". Efter 1 1/2 säsong på en och samma gång tappar man verklighetsuppfattningen en smula.

Men det går ju inte att bara sitta inne. En liten promenad hann jag med mitt i allt Dallasande. (Var ju tvungen att bryta förtrollningen med något)Och överallt finns det sådana här små röda hus i skogen, och jag tror inget annat än att det bor en liten Krösa-Maja i varje stuga.

Skall man nu tvunget sticka ut nästippen utanför dörren gäller det att klä på sig ordentligt, både människor och hundar. Varmt och gott täcke med både reflex och mysigt ludd.

En vacker vinterdag bar det iväg in till Ludvika. Jag blev avsläppt i centrum och såg fram emot en härlig shoppingdag. Full av abstinens av att se andra människor. Min chaufför sade till mig att ringa när jag var klar och ville bli hämtad. Ca 7 minuter efter avsläpp var jag klar.

När man nu väljer att köpa en stuga mitt inne i mörkaste skogen, utan vare sig vatten eller toalett inomhus, får man helt enkelt följa de lagar som finns. Så om det lyser i fönstret? Upptaget! Och det här med begränsade duschmöjligheter ställer såklart till lite problem för den moderna människan. Som tur är finns det hyggliga grannar som bjuppar på en dusch och ett ordenligt toalettbesök, naturligtvis måste man ta bilen till närmsta granne. (avståndet skiljer sig något mot staden). Och efter hemkomst är det bara att lägga sig själv i blöt, och som en kastrull med fastbränd spenatstuvning är det bara att vänta på att skiten luckrats upp, bit för bit.

Och vad kan nu detta vara för stolleprov? Ja, det var inte ensamhetssjukan som gjort entré i huvudet och gjort mig galen. Nej, den enkla förklaringen på detta är att en vän till mig har en son som skall samla in så många värmeljushållare som möjligt. En skolgrej. Detta är min hög än så länge, and more to come....

Chanel var den som fick hålla den sociala statusens fana i topp. Hon var sockersöt i sin lilla svarta, medans jag själv inte fann någon egentlig anledning att piffa till mig däruppe i skogen. Mysbrallor och tunika var kvällens dresskode.

Nyårssupén bestod av potatisgratäng med pepparstek. Mycket gott och det funkar även på papptallrikar. Till detta mums blev det Champis i Ikeas plastmuggar med namnet "Sommar".

Jaha, och sedan var det bara panget kvar då..............................