Gymmet!
Japp, då var det dax igen då, med måndagens bravad på pilatestimmen alldeles för färskt i minnet bar det iväg till gymmet efter jobbet. När Linda ringde mig på arbetet och frågade om vi verkligen skulle åka (och där på jobbet långt från alla träningsmaskiner), sade jag att självklart skall vi träna. Och möjligen en aningens för snabbt för sekunden senare ångrade jag mig, men nu var det försent att göra något åt katastrofen. Och nog är gymmet ganska ok ändå, man får ju iallafall sitta ned och göra alla övningar......Och kanske var det på sin plats att aktivera alla redan trötta muskler. När Gullige Gunnar skulle åka på lunch övertalade jag honom (under hot) att åka förbi den otroligt smaskiga godisbutiken vi har inte så långt från jobbet, och köpa lite snask. Herregud lite godis kan väl rimligtvis göra varken till eller från, eller.......?Och vilken godispåse sedan, gröna mintkulor, violgrodor och nappar. Jag slängde mig över påsen och kl 15,15 var den slut. Jag tror att Gunnar hann med iallafall en eller två bitar när jag vände ryggen till.

Väl vid gymmet kändes det lite bättre, en farbror på löpbandet och några bekräftelsetörstande ungtuppar kämpade med lösa vikter och skivstänger. Vi satte oss på varsin cykel som uppvärmning, och redan efter två minuter var jag beredd att ge upp. Det måste ha varit något fel på min cykel, alldeles för tungtrampad ÄVEN med bara en pinne. Vi överlevde uppvärmningen och nu återstod bara maskinerna. Likt antika totyrredskap står de där och hånskrattar...-hahahahaha sätt dig på mig och du är förlorad för evigt! Först benen och det är ju en baggis, sedan armarna och nu börjar det köra ihop sig, inte bara för att vi nu närmar oss killarna med skivstängerna, utan för att nu sitter jag där högröd i ansiktet och försöker låtsas att jag minsann inte gjort annat i mitt liv än suttit på en träningsmaskin. Jösses. Svetten rinner och nu måste jag även försöka hålla ihop armarna så inte svetten syns allt för mycket iallafall. Knivigt. Tjugo minuter senare rusar vi ut från lokalen som skrämda illrar och anser oss nu vara klara. Stretch? Bah, störtlöjligt, det kan man väl göra sedan? Klockan är nu strax 21 och varenda muskel i min kropp demonstrerar, tio minuters stillasittande betyder trettio minuters kamp för att komma upp igen, likt en gammal farmor. Nämnde jag förresten att jag är 36????

Äh, vad tusan, kanske skall prova stretcha nästa gång iallafall.

Dagens avstämmning:

Motion: 35 min på gymmet

Godis: JAAAAAAAA (just den här punkten börjar bli lite tjatig nu)

Vikt: Vågar inte väga mig. Tänk om jag inte tappat massa kilon trots mina monstruösa ansträngningar?